The dawn of precision medicine
Utfallen för cancerbehandlingar har förbättrats avsevärt under det senaste decenniet även om mycket finns kvar att göra inom utvecklingen av läkemedel som bromsar eller botar framväxten av tumörceller. Bakom framgången inom detta terapiområde ligger en ökad förmåga att identifiera vad som driver tillväxten av cancer på genetisk och molekylär nivå, mycket tack vare vetenskapliga framsteg och förbättrad teknologi (till exempel vad gäller gensekvensering). När det blivit lättare att se de genetiska avvikelserna i cancerceller har vi också så småningom fått se helt nya typer av läkemedel som mer specifikt angriper tumörceller jämfört med traditionella cellgifter som gett upphov till betydande biverkningar och försämringar av livskvalitet för patienter.
I de fall där enskilda genetiska avvikelser driver cancertillväxt har vi nu sett högspecifika och selektiva läkemedel som höjt ribban till nivåer som vi inte varit i närheten av tidigare vad gäller behandlingseffekt. Detta var exempelvis grund till att portföljbolaget Turningpoint Therapeutics köptes av Bristol-Myers Squibb 2022 för omkring 4 miljarder USD eller nuvarande innehavet i Nuvalent. Andra nya typer av läkemedel aktiverar kroppens egna immunförsvar mot cancerceller. Genom att ”avmaskera” tumörcellerna så att immunförsvaret kan skilja på dessa och kroppens övriga funktionella vävnader har många svårbehandlade cancertyper nu fått attraktiva behandlingsalternativ. Upptäckten av molekylära mål på cancerceller för terapeutisk användning belönades med Nobelpriset i medicin 2018 där det mest uppenbara produktexemplet är världens just nu bäst säljande läkemedel Keytruda (25 miljader USD under 2023) som marknadsförs av amerikanska Merck.
Under senare tid har även så kallade bispecifika läkemedel nått marknaden. Dessa behandlingar fungerar genom att både å ena sidan binda till molekylära mål på cancerceller som urskiljer dem från vanliga celler och å andra sidan binda till celler som utgör kroppens immunförsvar. På så vis triggas immunförsvaret igång på cancercellernas närvaro. Danska Genmab har blivit en tongivande bolag inom detta läkemedelsområde med läkemedlet Epinkly för behandling av lymfom som lanserades under 2023.
Genom framsteg inom exempelvis geneditering kan vi nu också använda immunceller som läkemedel. Det sker genom att immunceller från patienter plockas ut, isoleras och renas fram varefter de programmeras genetiskt så att de känner ingen och kan attackera cancerceller. Därefter odlas de upp i en avancerad tillverkningsmiljö så att de i en ansenligt mängd kan återinföras i patienten. Den här typen av cellterapier har väsentligt lyft upp behandlingsutfallen inom flera typer blodcancertyper. Kite Pharma var ett av pionjärerna inom detta område och var ett av LifeScience-fondens första stora uppköp, när Gilead Sciences köpte Kite Pharmaceuticals för 12 miljarder USD under 2017. Vi börjar nu även se användning av cellterapier inom solida tumörer som exempelvis avancerad hudcancer där Iovance Biotherapeutics nyligen fick sin behandling godkänd i USA.
Ett slående exempel inom utveckling av förbättrade cancerbehandlingar tack var genombrott kring läkemedelsteknologier är så kallade läkemedelskonjugat. Här kombineras moderna målsökande läkemedelsmolekyler med högpotenta cellgifter genom att koppla samman dessa. När dessa konjugat eller sammansatta läkemedel når cancerceller kopplas cellgifterna loss för att leverera en koncentrerad dos till cancercellerna utan att i stor utsträckning störa funktionen hos normala celler. Bara under de senaste fem åren har flertalet läkemedelskonjugat blivit godkända efter att i många fall utklassat traditionella läkemedelsbehandlingar i kliniska studier. Det gäller till exempel AstraZenecas och japanska Daiichi Sankyos nya läkemedel mot bröstcancer. Läkemedelsklassen har även bidragit med nya behandlingar inom ägsstockscancer, lymfom, livmoderhalscancer och urinvägscancer.